Jul i Sverige börjar med advent, vilket står för väntan på Jesus ankomst. Symbolen är en adventsljusstake med fyra ljus, där man tänder ett var och en av de fyra söndagarna innan jul.

De flesta människor börja sätta upp sina juldekorationer till första advent. Elektriska stjärnor och ljusstakar till fönstrena är omåttligt populära. Många har t.o.m. en i varje fönster, både privatpersoner och företag.

Liksom i många andra länder har vi något för barnen som kallas adventskalender.De består av 24 luckor som ska öppnas en och en, de 24 dagarna i december fram till jul. Bakom varje lucka kan det finnas bilder, leksaker, godis eller andra överraskningar, anpassade efter barnets ålder.

Den första söndagen i advent brukade vara den dag då butikerna först satte upp sina juldekorationer. Några håller fortfarande fast vid det här och det är lite av en festlighet att gå runt och titta. Ofta brukar det vara någon sorts julmarknad i samband med skyltningen, dä,r man kan köpa julpynt, hantverk, hembakat bröd och annat trevligt.

Första advent är också en dag då många går i kyrkan. De brukar vara dekorerade med mängder med levande ljus och sv sjungs det gamla julsånger.

Julgranen pyntar de flesta först dagen innan julafton (den 23:e). Vanligt pynt är ljus, halmfigurer, glitter, julgranskulor och andra småsaker. I toppen finns vanligtvis en guld- eller silverfärgad stjärna.

Den här kvällen träffas många familjer och vänner och firar lilla julafton. Man äter lite gott, slår kanske in julklappar och hjälps åt att hitta på rim. Rimmen ska ge små ledtrådar om vad som finns i paketet, men helst inte vara för avslöjande.

Det är populärt att doppa bröd i skinkspadet och äta ('Dopp i grytan'), så den här dagen kallas ofta dopparedagen.

I Sverige olikt många andra länder är det julafton vi räknar som den riktiga julen. Det är då vi träffas (framför allt familjevis) och äter julbord, men först är det förstås Kalle Anka...

Även julmaten är väldigt bunden av traditioner. Det ska vara skinka, köttbullar, risgrynsgröt, prinskorv, lutfisk, inlagd sill, olika ostar, vörtbröd och lite annat. Det finns en tradition som säger att man ska gömma en mandel i skålen med gröt. Den som får mandeln sägs vara den som står i tur till att bli gift...

Efter maten brukar det vara dags för jultomten. Ofta är det en manlig medlem av familjen som smugit sig iväg och klätt ut sig och försöker lura de mindre barnen att han är en riktig tomte. Han säger med djup röst 'Finns det några snälla barn här?'

Efter mat och julklappar har varje familj sina egna traditioner. Vanligen umgås man nog bara helt enkelt. Kanske sjunger eller spelar spel, och äter en massa julgodis förstås. :-)

Tidigt nästa morgon är det Julottan. Det är en kvarleva från medeltiden och på den tiden började det t.o.m. ännu tidigare. Förr i världen for man till julottan med häst och släde där man fäst facklor som vid framkomsten samlades till ett stort bål vid kyrkporten.

Annan dag brukar kallas St Staffans dag, till minne av helgonet Staffan som var djurens beskyddare. Det finns en gammal tradition att ge djuren extra mycket att äta denna dag.

I Sverige slutar julen den 13 januari, med tjugondedag Knut. Då tar man ner julgranen och i barnfamiljer är det vanligt att ha en julgransplundring. Förr fick de äta godiset från granen, men numera brukar vi inte ha så mycket ätbart som pynt och då får de en liten godispåse istället. :-)

I de flesta länder slutar julen på den tolfte dagen. Varför firar vi en vecka längre? Ingen vet säkert, men många tror att det beror på Midvinterblot, vikingarnas årliga fest den 13 januari. Legenden säger att det förekom människooffer och en teori är att den kristna kyrkan ville få stop på den hedniska festen genom att låta den omslutas av julfirandet.